Väl medveten om att planer som görs upp soloresande emellan är lösa hoppades jag ändå att Nina (som jag träffade i Hopkins) skulle ansluta sig i Livingston för att se Rio Dulce tillsammans. Jag blev positivt överraskad när hon på min andra dag i Livingston skrev att hon anlänt till samma hostel som mig och föreslog att vi skulle äta middag ihop senare på kvällen. Hon hade också redan bokat 3 nätter på ett hostel längs floden (Rio Dulce) och jag bestämde mig för att följa med. Det var ett av det bästa besluten jag tagit på denna resa. Vi hoppade på en båt morgonen därpå och åkte från havet på Guatemalas östkust in i Rio Dulce. Det var fantastiskt vackert. Båten gjorde ett litet stopp längs vägen där vi också fick bada i en varm källa. 

Vårt hostel låg på en liten avstickare från huvudfloden mitt i djungeln, endast tillgängligt med båt. Det var en oas, ett paradis, med så många vackra ting att titta på och så många sköna platser att läsa sin bok på att vi utan problem fyllde de fyra nästkommande dagarna med målet att bara testa alla olika hängmattor, soffor, tält, stolar och fåtöljer. Vi har från morgon till kväll bara läst böcker, reflekterat över livet, paddlat kayak (och sett apor!!!), firat thanksgiving, vaknat upp till ljudet av djungel och ätit fantastisk mat. Ägaren köpte in nya råvaror dagligen och uppdaterade också menyn varje dag och serverade de mest utsökta matkompositioner. Ja, det har varit helt magiskt. Eftersom stället var nyöppnat var vi dessutom i stort sett ensamma och de få andra gäster som kom blev liksom en del av vad som nästan kändes som en liten familj.

Nina och den nytillkomna gästen Nick åkte båt från vår lilla brygga (efter vad jag svär är den godaste havregrynsgröt jag ätit) 40 minuter för att besöka en av världens få varmvattens-vattenfall! Det var som att vara i ett helt naturligt spa: Helt fantastiskt såklart! När vi kom tillbaka fortsatte vårt allmänt lugna tempo och efter en lättare middag blev vi tillfrågade om vi inte kunde ställa upp på lite bilder för att promota hostelet på nätet. Långt bak i minnet påmindes jag om en ny, gul topp jag köpt i Mexiko som jag inte använt än och gick tillbaka till rummet för att svida om till lite snyggare kläder. Jag hukade mig ner och drog vant upp dragkedjan på min gröna ryggsäck som stod lutad mot sängen. Jag hade lämnat in alla mina kläder på tvätt för cirka 3 veckor sedan i Mexiko och ända sedan dess hade väskan luktat starkt från det äckliga tvättmedel som använts. Jag grävde djupare i väskan för att komma åt den gula toppen och stanken blev mer och mer intensiv. Jag hittade slutligen toppen, granskade den i solljuset och noterade två blöta fläckar. Medveten om att jag sett något liknande på ett annat plagg för några dagar sedan misstänkte jag då att romflaskan läckte. Denna flaska hade dock nu stått bredvid sängen i 3 dagar och kunde ju omöjligt ha orsakat dessa färska fläckar. Jag dök ner i väskan igen och fiskade upp mitt normalt sett grå sammetslinne, kände hur stanken blev än mer intensiv, och liksom stelnade till när jag såg det skrynkliga tyget som nu gick mer åt en svart nyans som om det vore fuktig. Något svart, som en liten klump, verkade hänga fast i ena änden av linnet. Små, grå och vita prickar som verkade röra på sig? avveck från det svarta mönstret på klumpen. Ja, de rörde definitivt på sig. Klumpen. Jag visste det i samma sekund jag såg den. Det var resterna av vad som för 3 veckor sedan varit den banan som mystiskt försvunnit (eller som jag trodde då, jag hade ätit upp eller slängt fast att jag glömt av det). Jag slängde ifrån mig linnet och såg de grå och vita prickarna tydligt avteckna sig om flugor och maskar på den svarta bananen. Hela väskan var full av maskar och flugor och stanken blev än mer intensiv och motbjudande nu när jag visste vad det var.

Jag fick slänga allt, precis allt, inklusive backpackerryggsäcken i tvätten. Tur i oturen att jag hann upptäcka det på ett så pass trevligt ställe och inte i en trång buss någonstans, och som Nina sa om den tre dagar gamla (men trotts det ruttna) avokadon jag slängt för någon dag sedan: 

"It would have been interesting to see what would have happened if they somehow had met in the backapack".